Arkiv Stephanie Ammerman -

älskade flickor

Jag är så glad över att jag har Anna och Lydia i mitt liv, de är så underbara och så vackra! Det finns inte många som man kan sitta med på lunchen och prata med i flera timmar, varje dag. Jag är verkligen så glad över att alla tre ska åka i augusti. Vi är tillsammans innan vi åker, vi kommer finnas för varandra under året och efter börjar vi i samma klass. Vi gör det här tillsammans men på olika ställen. Anna i New York, jag i Arizona och Lydias placering väntar vi på. Jag är så glad över att jag har mina underbara tjejer!


Min värdfamilj

Dags att visa min värdfamilj!

Jag ska som sagt bo hos familjen Murphy i Phoenix, Arizona.

Therese är 53 år och jobbar som tandläkare och har sin egna praktik i området. Therese jobbar mycket vilket betyder att vi är ansvariga över middagen Måndag till Torsdag. Therese berättade att de är mycket spontana och gör ofta saker i sista sekund (vilket påminner om min mamma)

Min värdsyster är 16 år och kommer vara Junior på Desert vista, min skolas rivaler. Jag har inte pratat något med Emily men det jag har hört (och sett) är att hon har många kompisar och en typisk tonåring. Hon rider och har två egna hästar.

Anica heter min tyskan jag ska bo med och henne har jag haft kontakt med sen jag fick min placering. Anica är ett år yngre än mig och hon kan inte laga mat (vilket inte jag kan heller). Hon rider och dansar.

Jag delar tyvärr inte hästintresset då jag började på gymnastik istället för ridning och gympan tog all min tid. Jag tycker hästar är coola men jag tror inte ridning är min grej men jag har inte testat än och jag hoppas det är kul. Jag tycker min familj verkar toppen, min värdmamma är så gullig och Anica är så söt jämt. Jag hoppas på att jag får prata lite med Emily snart men enligt beskrivning från Pascale och Therese verkar hon vara en jätte bra och social tjej.


Min värdmamma Therese


Min värdmamma Therese och min värdyster Emily


Min värdsyster Emily.


Anica, Tyskan som jag delar familj med:)

65 dagar kvar

Istället för att räkna ner dagarna tills vi slutar skolan är det dagarna kvar till USA som räknas. om 1 år minus 300 dagar (365-300) åker jag! Jag kollade runt på bilder på facebook och hittade min värdmamma och min värdmamma på samma bild. Idag lägger jag upp bilder på min blivande familj, det är dags :)


i-landsproblem

Just nu ligger jag på golvet i garderoben. Mitt rum är så stökigt så jag får helt enkelt inte plats och eftersom garderoben är lika stor som mitt rum, har heltäckningsmatta (som i mitt rum) och har sköna påsar med undanpackade vinterkläder stående på golvet för tillfället är det perfekt för mig att ha som mysrum. Jag funderar helt ärligt på att sova här inne. När jag är här inne ser jag hur mycket kläder vi egentligen äger och endast 80% används. Det är nog lungt om vi skippar att ta fram sommarkläderna, vi får inte plats. Jag brukar klaga på att vi inte har några kläder, kläder har vi men inga snygga.

Nej, verkligen dagens i-landsproblem. Nu ska jag lämna bloggen, ses imorgon!


en osminkad tomatstephanie i garderoben

67

Dagarna får för fort, jag tar inte vara på dom så bra som jag borde och kan.


kan någon stoppa tiden?

Stoppa tiden kasnke är fel men pausa den en liten stund skulle vara skönt.

Idag hade vi klassdag ute på drottningholm. När alla gick runt 12 stannade jag, Anna, Fredric och Lydia kvar med hopp om att molnen skulle försvinna och att vi skulle kunna steka. Hoppet gjorde att vi stannade och när alla hade gått bröt solen fram genom molnen. Vi pratade, solade och hade det mysigt i fyra timmar innan vi åkte hem. Jag tror att alla har blivit mer eller mindre brända då vi saknade solskyddsfaktor och jag själv ser ut som en kräfta. Kan vara bra att bygga på brännan innan jag åkert till Phoenix. Det är när man tänker på sånna här mysiga tillfällen då jag kommer på hur mycket jag kommer sakna mina vänner när vi separeras.

Samtidigt som jag bara längtar mer och mer efter att åka börjar jag tänka mer och mer på vad det är jag kommer sakna. Jag börjar inte ångra att jag ska åka, det här är min dröm men det är nu jag börjar uppskatta det jag har här mer än vad jag gjorde för några månader sedan. Dagarna går fort och om ett år sitter jag här och berättar hur mycket jag vill göra allt för att stanna och slippa åka hem.








69

Idag är det 69 dagar kvar till jag lämnar landet. Just nu sitter jag och pappa och skriver i mina visumhandlingar. I den lilla rutan där man skirver vilka länder man har besökt de senaste 10 åren och fick vi skirva se bifogat papper. 27 besök till olika länder var de vi kunde komma ihåg och ja, jag som säger att jag aldrig reser.

När jag gick förbi mamma hade mina papper kommit där bland annat mitt DS-2019 låg. Nu bokade jag visumintervju den 9 juni kl.8 så säg till om ni ska dit då! Jag är så uppbokad efter så ha det gjort tidigt kommer kännas skönt. Nu blev vi lite lugnare också eftersom jag har dragit ut på tiden så myeckt. Kanske blir så att jag ska boka det till ett senare datum också, fast då efter den 15e juli..

Min värdsyster har accepterat min vänförfrågan på facebook så jag har spenderat tid på att kolla på bilder. Hon är så vacker! Båda mina värdysystrar är så otroligt vackra, jag kommer vara den fula av oss! Jag ska lägga in bilder, jag vill bara fråga först så det är okej för Emily och Ani.


Nu börjar det kännas lite verkligare!



Lite av de som kom med posten och vad jag har hållt på med ikväll.


.


70 dagar

Idag är det 70 dagar kvar! Känns som att det var för 2 minuter sen jag skrev om att det bara är 80 dagar kvar. 70 dagar, är det någon som kan förstå att det bara är 70 dagar kvar!?! Jag ska kasta mig in i min dröm och vara utbytestudent i Phoenix, Arizona i 10 månader.

70 dagar känns som en evighet samtidigt som det känns som några timmar. Vad hinner jag göra på 70 dagar? Jag hinner gå ner i vikt, 5kg skulle jag lätt klara. Jag skulle kunnat tjäna ihop ganska mycket till min reskassa som egentligen redan är komplett.Jag skulle hinna lära känna personer som kommer mig nära. Jag skulle hinna kolla igenom alla mina favoritfilmer. Jag hinner förhoppningsvis ha en underbar sommar och säga hej då till alla innan jag åker. Snart kommer jag skriva mitt sista inlägg i sverige innan jag åker och snart kommer jag sitta på mitt rum i Phoenix och skriva mitt första blogginlägg.

När jag skriver det här har jag så mycket känslor. Jag har så mycket att ta tag i innan jag åker, den här veckan ska jag ta tag i något av de viktigaste. Jag måste. Jag känner hur tårarna bränner bakom ögonlocken, det är nu när jag vet att jag snart åker som jag förstår att jag har gjort en del saker fel och en del saker jäkligt rätt. Om jag fick välja skulle jag göra en del saker på sekunden om jag ändå hade mod. Känner jag mig själv kommer en del av sakerna tas hand om imorgon och en del rinna ut i sanden.

Varför kommer alla känslor när det är så få dagar kvar? Tänk om jag hade kunnat känna så här för 70 dagar sedan? Tänk om det hade varit 140 dagar kvar idag? Skulle jag göra något annorlunda eller skulle jag vara mig själv, egoistisk som jag är.

Det är nu jag ångrar att jag inte har varit lika tydlig med att visa hur mycket en del personer betyder för mig, visst, jag har 70 dagar kvar att berätta för alla att jag älskar dom, men hade jag fått göra om allt hade jag valt att säga det varje dag men tyvärr är jag inte sån som männsika. Eller? Jag vet inte om dom i min närhet förstår hur mycket dom betyder för mig och hur tacksam jag är över att jag har dom. En del männsikor är viktigare än andra men hur hade det sett ut om jag inte hade valt att åka iår. Vilka männsikor kommer jag att förlora, vilka kommer finnas kvar när jag kommer tillbaka och vilka kommer betyda något när jag kommer tillbaka? Det som lätt att glömma bort är att jag kommer få många nya vänner på andra sidan jordklotet, men kommer de någonsin kunna mäta sig med de jag har här?

Jag vill inget hellre att åka, otur bara att resan kommer då jag mer eller mindre mår som bäst på hela året. Dagarna kommer regna bort och det är nu jag vill ta vara på dagarna innan jag åker. Jag måste bli modigare och ag måste göra saker som jag kanske ångrar i framtiden för jag kan inte säga att jag har ångrat mig förens det är försent.

Just nu skulle det bara väldigt skönt att inte ha några känslor, bara den här kvällen så jag kan kocentrera mig. För mycket känslor på en och samma gång...


71 dagar kvar

Nu börjar sommaren planeras in i detalj. Det känns lite som att sommaren slutar då jag åker eftersom min familj inte har något planerat efter det. Det känns så sjukt, snart åker jag! Nu börjar jag får lite panik över att jag inte har fixat visumgrejerna. Pappa får hjälpa mig med det imorgon så det blir gjort.

Mitt sommarlov innan jag åker:
11-17/6 Sommarläger 
22-29/6 Cypern
11-15/7 Rhapsody in rock
22-29/7 Mammas vecka, ev. resa
4/8 USA

Sen ska jag ordna så jag umgås mycket med kompisar, familjen och alla andra som jag vill spendera tid med innan jag åker. Tiden går så sjukt snabbt och idag är det endast 71 dagar kvar!!



Svar

Vad fanns i min inkorg om inte ett mejl från min värdmamma?!

Stephanie,


It's great to hear from you!!! It will be exciting to have an all girl household. Emily will be in the 11th grade next year. She is on Facebook and she said she had heard from Anica so feel free to contact her. As far as pictures that is going to be more difficult, Emily won't let me take many pictures of her but she takes alot with her friends so maybe I can get her to download some to you.  She is much like you in that she has alot of friends, I loved the pictures you sent with your application, you seem to be a very happy gal and so are we. We are  VERY spontaneous and do alot of things at the last minute and we have alot of fun though. I think we will be a good match.


YES! There is a Trader Joes right by my office which is only about 5 miles from the house.  It will be very easy for you to get there on a regular basis. Also Emily is on MySpace if you are familiar with that and there are alot of pictures of her and her friends.


Keep emailing, I love hearing from you. Look foward to meeting you.


Therese


Prinsessan och jag


Svar från min Värdis :)

JAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!! Jag har fått svaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaar!!!


Therese (min värdamma) har svarat på mitt mejl! Hon berättade lite om sig själv och hennes dotter Emily och om vad de har för intressen. De älskar att resa tydligen och besöker CA ofta, Laguna beach och Sacramento är deras favoriter. Hon berättade om Emily och om hennes hästintresse (vilket jag tyvärr inte delar). Ahwatukee where we live is like a small town but it is in a big city, so we have the best of both worlds. Det tar ca. 20 minuter in till Phoenix city!! Har inte jag fått den bästa placeringen någonsin?!?!Nej, usch vad glad jag är! De i skolan måste tyckt att det såg jätte konstigt ut när jag helt plötsligt hoppar upp från stolen och skriker och springer runt. Haha, jag är ju inte normal så varför ska jag låtsas?!


Solen

Idag har jag varit ute ganska mycket. Jag har ätit glass i solen, jag har varit ute på en långpromenad på 8km med Lady och jag har suttit ute med datorn i skuggan. Jag är lite rädd för solen, speciellt nu när jag inte har någon bränna för jag är så rädd för att jag ska bränna mig (som händer väldigt sällan) så jag smörjer in mig med SF 20 och har keps och heltäckande kläder.. Jag måste verkligen se ut som en turist men ju snabbare jag får en bra grundfärg ju snabbare kommer jag kunna strunta i allt.


Cypernresan är ombokad så vi kommer att åka den 22 juni istället för den 1 augusti. Nu får jag iallfall följa med på resan och inte bara jag ska med utan även mina kusiner ska med. Roligt roligt. Jag, lillesyrran och Cassandra kommer att dela rum.

Nu ska jag skriva på biologin påriktigt och jag ska även försöka sova lite. God natt

Happy ending


Happy ending

Mika - Happy ending

80(!!!!) dagar kvar

Det känns så sjukt, så absurt, Igår packade jag ner alla vinterkläder och alla kläder jag VET att jag inte kommer att använda innan/i Phoenix. 80 dagar! Om 10 dagar är det endast 70 dagar kvar! Fyfan vad tiden går snabbt, kan inte förstå att det är 80 dagar kvar till jag ska uppleva drömmen jag har haft så länge. 80 dagar kvar för att uppfylla drömmen jag har haft i flera år! Jag vill verkligen ta vara på tiden både före och under året. Hjälp, snart börjar mitt äventyr!!

varför får jag inget svar?

Idag skrev jag IG på NP i matte D. Det gick verkligen dåligt, tyvärr. Som tur är har jag fler chanser så vi får hoppas på ett mirakel.

Jag väntar fortfarande på svar från min värdmamma, Therese. Jag har även lagt till Emily (min värdsyster) på facebook men hon är, enligt Ani, väldigt upptagen och har mycket att göra just nu så hon har inte tid för datorn. Jag kollar ändå min mejl var 5:e minut och usch va lycklig jag kommer bli när jag ser att jag har fått mejl från henne! Nu är klockan snart 08.30 där och hon är på jobbet så jag borde få ett mejl snart... Jag tror att jag ska försöka med mejlen jag hittade på hennes hemsida.


Fredric, jag och anna i skolan :)

"you will be attending 12th grade"

Pascal berättade att jag kommer att vara Senior i höst! Jag kommer vara tvungen att läsa Senior english och American history eller AZ government. Jag tror att History kan vara bäst för mig att ta så jag har koll men government är ju så jäkla intressant! Det löser sig men det är intressant att börja fundera på vilka kurser jag vill ta. Sporterna kommer börja i oktober/november då det är för varmt för att utöva dom utomhus innan.. Haha, jag kommer dö av värmen, HÄRLIGT!


Älskade Anna

Min underbara vän anna som också ska åka som utbytesstudent oroar sig lite...

Anna säger:

hhaa ... om jag känner idg rätt kommer du prata med alla

och dessutom har du en till tjej du kan prata med

som också är utbytesstudent

och sen har du en värdsyster !!

problemet är redan löst för dig 1!!!

VEM FAN ska jag äta lunch med ?!!?!?!?!

Stephanie säger:

De snygga fotball killarna!

Anna säger:

ajute .. dem

HAHA .. fyfaan va kul om jag skulle sätta mig mitt emellan dem

och ba " hi "

alla kommer ba :|

Stephanie säger:

Hahahahahahahaha


Mejlet som försvann

Detta mejl skickades den 23e april, jag fick placering den 5e...

Detta är iallafall mejlet som inte kom fram skickat från Pascale:

Dear girls,

As your area representative I am so very happy to inform you that you have been officially accepted at Mountain Pointe High School - an awesome and very large, traditional high school not too far from your home. Please visit the website to check out where you will spend most of your time this coming year:

http://www.tuhsd.k12.az.us/mtp/

It is important that you both arrive on August 4th - please work with your parents and international agent to make this happen.

Your host family is Dr. Therese ****** - a dentist and her 16 year old daughter Emily. Emily attend Desert Vista High school but has lots of friends that attend the same school you will be attending. I consider myself very lucky as Therese lives very close to our home in a very large home that features a swimming pool and Jacuzzi in the backyard. The home is large enough to allow you each to have your own room but you will have to share the bathroom.

Emily is a very outgoing girl with many friends. She is an avid horse lover and owns two horses. I do believe she goes to her barn at least three times per week.

Being a dentist Therese works very long hours Monday - Thursday therefore, you girls will be responsible for preparing your own dinner during the week. You will find that Therese is a wonderful and flexible person - there is no rigid schedules and planning in the ***** family. You will both have several opportunities to travel to California with Therese and Emily in addition to joining myself and other students on the various trips and outings. You two will most likely spend a lot of time at our home as we will also have a student in the fall - her name is Isa. Anica, it might be nice for you to travel with Anica on August 4th - here is her email address: **********

Here is Therese ****** email address: *********


We will have a fine year together and I look forward to your many questions.

A big hug to both of you

Pascale


Pascale

Jag mejlade min area representative, Pascale angående att jag inte har fått något svar. Jag skrev väldigt formellt och strikt och jag fick tillbaka:

Hello Sweetie,


I am so glad to wrote as I was beginning to worry. I sent you a really long email right after you were approved but never heard back from you. Therese has two email address; the one below is the address at home and, because her workday is so long, she seldom checks her email at home. Use the one at her work which is ******************


I look forward to meeting you as well and I am sure I will see lots of you and Anica as we live very close to each other. We are going to host Isa from Germany and I am hoping that the three of you will become good friends.


A big hug to you


Pascale

Hon verkar så gullig! Jag hade inte fått hennes mejl men jag frågade om hon kunde skicka om det och jag tycker hon verkar vara jätte gullig, Hoppas att min värdmamma är lika gullig!


Pappa 40 och uppvisning

Idag fyller min pappa 40 år så igår hade han fest. Det var en trevlig blanding männsikor och vi barn agerade personal, eller alla barn agerade min personal. Det var kul att vara personalansvarig, jag fick gå runt och ge order och se till så att arbetet blev gjort, wonderful.

Jag bestämde mig för att hålla tal, min pappa fyller ju faktiskt bara 40 en gång. Jag skrev ihop något lite snabbt och bestämde mig för att hålla det vid fikat. När jag kände att "nu är det dags" var det helt plötsligt presentöppning. Min farbror höll ett tal under presentöppningen som gjorde att tårarna bara rann och jag ville verkligen inte hålla mitt tal längre. Precis efter presentöppningen ställde jag mig bakom mikrofonen och började klinga i glaset, nu skulle jag göra det. Jag pratade om curling, om min packning till usa och mitt halsband. Jag fick inte till det så bra som jag ville men det var kul att stå där och babbla ett litet tag. Det var först efteråt när Lydia och Sara berättade om hur bra det var som jag förstod att jag inte hade gjort bort mig helt. Jag såg Gun (catrins mamma) sitta och gråta och sandra kom fram helt blöt av tårar och pussade på mig. Även Catrin kom fram och berättade att hon lyckades hålla borta tårarna under Henka's tal men när jag höll mitt så kunde hon inte hålla dom borta. Skönt att jag inte misslyckades. Vi dansade i några timmar men både jag och Lydia var så jäkla slut så det slutade med att Sara fick sjunga inne på toaletten för oss.

Idag var det dags för Uppvisning med mina smågrupper. Jag hade tur att min äldsta dansgrupp kom och hjälpte mig, mina älsklingar <3 Vi fixade iordning allt och sen var det dags för grupperna. Det gick helt okej, det hade kunnat gå bättre om vi säger så. Jag började gråta när äldsta gruppen kommer med en present precis efter deras nummer. Jag försökte hålla borta tårarna vilket jag tror att jag lyckades med. Jag delade ut diplom och sa hej då till alla. När jag sedan öppnade presenten jag fått av äldsta gruppen började tårarna rinna, de hade gått och köpt godis och Twilight! Jag kunde inte sluta berätta hur bra de är. Jag kommer sakna dom så himla mycket! Jag hoppas på att de är kvar när jag kommer tillbaka.


Min personal







informationsmöte

Igår var jag och Lydia på Informationsmöte. Vi började med att mötas vid karlaplan 10.40. Jag tänkte att ett möte där man sitter still i flera timmar skulle vara perekt för att gå in mina nya skor. Redan påväg upp ur tunnelbanan hade jag asont! Jag vill ta av mig skorna, kasta dom och gå i strumpbyxor men så fungerar det inte. Vi började med SLEPtest vilket är ett engelskatest som skolorna i USA kräver. Första delen vilket var hörförståelsen var busenkel, jag satt och garvade som jag hoppas att ingen hörde. Sen kom vi till läsförståelsen, första halvan var lätt, andra halvan ville jag ta självmord. Jag orkade inte läsa och hela huvudet skrek nej. Jag kommer vara första som får icke godkänt på det där SLEPtetstet.

Efter tetstet hade vi lunch men eftersom jag inte kunde gå så fick våra pappor komma med frukt och dricka åt oss. Mötet var intressant men vi var tillräckligt pålästa så vi satt och fick höra saker vi redan hört. Vi satt ganska långt bak och vi hade ett bord framför som envisade sig med att ramla ner en liten bit hela tiden. Efter ett tag tror jag att några blev lite irriterade och jag ber så mycket om ursäkt för det.

Vi fick fikapaus och det var ganska kul att kolla på vad Lydia höll i handen och vad jag höll i handen. I Lydias händer låg en bulle och coca cola, jag höll istället i en loka och ett äpple. Vi tyckte det var ganska komiskt. Mötet fortsatte och under mötets gång förstod vi mer och mer att jag är ett av de extremafallen, ett undantag. De berättade om Soft landing camp och sa att det var ytterst få som inte kunde åka på det, max 2-3 per år. Jag kände mig ganska speciell. Double placement, hej hej! De flesta hamnar i små små städer, jag ska bo i Phoenix, USA's 5e mest invånarrika stad. Ja, jag är ett litet undantag hela jag.

Infomöte

Idag var jag och Lupp på infomöte. Innan det gjorde vi SLEPtest. Vi var i Östra reals aula och de jäkla borden var inte att leka med! De ramlade ner hela tiden så folk måste trott att vi lekte med dom eller nått. Jag är så trött nu så jag får skirva imorgon, lydia sover redan.

Tack Ani

Ani, utbytesstudenten jag ska dela familj med nästa år berättade att hon inte heller har fått något svar från vår värdfamilj. Ingen av oss har ringt men antagligen gör jag väl det på Söndag för att fråga om mejladress och kanske se så att hon inte har backat ur. Allt är så perfekt, jag förstår fortfarande inte hur jag kan ha fått sån tur med min placering.

Jag kollade skolans kurser och de har så jag kan välja dans :D De har en massa sporter och typ 80 klubbar (jag överdriver inte) Jag och Ani kommer gå på samma skola, dvs. Mountain Pointe High school - Home of the pride!

Imorgon är det dags för exploriusmöte. Jag ska vara där 11 och göra SLEPtest, härligt va? Jag har hört att SLEPtestet är ganska enkelt, det ska vara enklare att andas, öppna en dörr, se etc. Får se hur det går för mig, speciellt efter den här veckan!

Efter mötet ska jag direkt till resturangen där min pappa ska ha sin fest. kul kul kul.

Nu är det läggdags
Puss och kram


Mejl från Tyskland

När jag kom hem såg jag i mobilen att jag hade fått ett mejl från Anica så jag sprang till dator och klickade upp mejlen för att kunna läsa ordenligt. Anica är utbytesstudenten från Tysklan som jag ska dela värdfamilj med och hon verkar så underbar. Det känns skönt att veta att jag kommer ha en under samma tak som går igenom samma sak som jag, förhoppningsvis kommer vi kunna stötta varandra. Jag längtar efter att hon ska svara :) jag vill veta allt om henne!

Jag fick en hemsida av Anita som man kunde hitta lite fakta om mitt och Ani's blivande hus. Där såg jag att det är 318 kvm och har 4,5 toaletter, härligt!
 

Måste sluta oroa mig

Jag kan inte tänka på något annat. Jag har fått min drömplacering! Jag har mejlat min värdmamma men har jag fått något svar? Nej. Jag får panik! Så fort jag har fått svar på mitt första mejl kommer jag vara lugn och sansad men just nu intalar jag mig själv att de inte vill ha mig och att hon kom på att hon har gjort ett misstag pga jag är vegetarian eller något liknande.

varför oroar jag mig så mycket för? Är det för att jag känner att det här är så bra så att jag är rädd för att förlora det? Snälla snälla snälla Therese, svara på mitt mejl så jag slipper oroa mig!

Ibland inser man att man har för många skor

Jag har ingen plats för mina skor, just nu har jag säkert 15 par in mosade i kartonger i bokhyllan, 8 par så att de syns i bokhyllan, skor gämda inne hos pappa och i förådet och en massa med skor hos mamma. Det är jobbigt när man inte har plats för alla skor, men vad gör man inte när man älskar något så mycket?

Mitt rum är under en städningsprocess vilket betyder att det är saker överallt för att jag ska kunna få lite ordning. Finns det något tråkigare än att städa? Jag funderar på vad som ska in i förådet som tex. vinterkläder som jag inte kommer använda på en låååååång tid förhoppningsvis.


Idag var jag på ledarträff med Korpen. Vi var bara 3 aktiva ledare från Tyresö(n) där och totalt var vi 6 stycken på mötet. Jag kommer sakna korpen så jäkla mycket, hur kan man bli förälskad i en verksamhet? När jag kommer tillbaka från USA ska jag hjälpa till med ungdomssektionen. Jag skulle gärna vilja starta Cheerleading, bredare dansgrupper och gärna aktiviteter så alla kommer till korpen.


Lycka

Jag är så lycklig, jag är verkligen så jädrans lycklig! Jag har fått min drömplacering, jag har verkligen fått min drömplacering! Jag kan inte sluta le och tårarna rinnar av lycka. Nu försöker jag bara komma på negativa saker som kan hända: tex. problem med värdfamiljen, familjen har råkat ta mig av misstag och drar sig ur eller att allt är en dröm. Jag hade verkligen in mig på sämsta sämsta för att inte bli besviken och jag fick min drömplacering. Pappa pratade med explorius och de diskuterade lite avresedatum blandannat. En av dom sa att dom inte trodde att det var sant när de såg min placering. Jag kommer inte ihåg allt men min organisation i USA sammarbetar med andra organisationer i USA och för att bli placerad där jag har blivit får man betala 15 000 dollar vilket vi inte har gjort.

Avresedatumet är löst! Jag kommer åka den 4 augusti och tyvärr inte gå på campet för jag måste vara i phoenix senast senast den 5e. Men det är lungt, jag har varit i New York redan och jag vet att jag kommer åka dit igen. 4 augusti lämnar jag Sverige! Resan till Cypern ska ev. flyttas fram till juni vilket jag tycker låter strålande.

Jag är så lycklig! Det är svårt att förstå min lycka!


avresedatum

Jag borde vara överlycklig men istället börjar jag oroa mig.

Vi bokade om våran resa pga. första avresedatumet från sverige. Nu visade sig att det datumet inte stämde dvs. vi fick höra 10/8 men det första varesedatumet är den 4/8. Jag kommer hem från Napa den 7/8. Jag ska vara hos min värdfamilj den 4/8 vilket även är det första avresedatumet och då är det även campet i NY innan. Skolan börjar den 10/8 vilket betyder att jag måste åka den 4/8.Jag vet att det löser sig men jag kan inte sluta tänka på det. Jag hoppas att de inte byter placering på mig pga. att jag ska vara där så pass tidigt.


Premilinär avresa: 4/8-2009


Stephanie ska till Phoenix!

Jag är så lycklig, lyckan är så svår att förklara. De som har fått placering förstår nog vad jag menar. Tårarna bara rann ned för kinderna och jag kunde inte sluta skaka. Jag sprang runt och skrek. Jag var så lycklig, rättare sagt, jag är så lycklig! Det finns någon därute som vill ta emot mig och låta mig bo hos dom i ett år! Helt otroligt! Att det blev i min drömstat: ännu otroligare och att det blev i min drömstad: OTROLIGAST!! Tårarna slutar inte rinna, jag är så lycklig!


PLACERIIIIIIIIIIING!

PHOENIX, ARIZOOOOOOOOOOONA!!!!!

Jag kommer bo hos Therese som är ensamstående mamma och hennes dotter Emily som är 16. Jag kommer även bo med en tysk utbytesstudent, Anica, vilket kommer bli jätte kul! Jag kommer gå i Mountain pointe high school som har 2,500 elever.

Host Interests

Family Activities, Hiking, Backpacking, History, Jogging, Going to the movies, Music, Raising Animals, Reading, Shopping, Watching TV


http://www.tuhsd.k12.az.us/mtp/ - Min blivande skola!
Mitt blivande hus - enligt adressen jag har fått bor min blivande värdfamilj där!





Är det inte underbart!!

Arg

Långhelg utan ordentlig sömn,hur kommer det sig att jag väljer att bara sova fyra timmar under natten?! Jag saknade mina homies idag, de var inte i skolan så jag fick umgås med Martin, Elias och Fredric. Vad hade jag gjort om dom inte hade varit där? Jag är så trött på delar av min klass, varför kan vi inte säga hej, vi går ju i samma klass! Det är löjligt hur vissa männsikor beter sig, som att vi har gjort något när allt handlar om inställning och attityd. Det är så kul hur grupperingarna i klassen ändras, när vi börjar prata med ena gruppen, då slutar genast den andra gruppen att säga hej, SÅ JÄVLA OMOGET. Om en månad är det slut och förhoppningsvis så har jag kvar kontakten med en del männsikor från klassen och förhoppningsvis blir det sista gången jag ser en liten del människor igen. 

Efter skolan kom Anna till skolan och vi gick och åt lunch på stammisstället: Subway. Vi äter där kanske lite för ofta men det är gott, billigt och mättande och eftersom vi äter där så ofta händer det att vi får gratis kakor. Vi satt där i några timmar innan Anna skulle in till stan och träffa en vän och jag skulle hem och plugga. Anna, jag och Lydia kan sitta och luncha i timmar utan problem, det älskar jag! Vem sitter 3 timmar på subway och äter lunch? jo jag, Anna och Lydia. Idag saknades dock Lydia vilket gjorde att Anna fick äta 2 extra kakor åt Lydias vägnar.

Nu sitter jag och pluggar och jag ska återgå till detta. Jag vill gärna slippa sitta på onsdagkväll och panikskriva vilket jag kommer göra vilket som.


The End


Mcfly - The end

Vänner

Ibland får man tillfällen då man tänker extra mycket på sina vänner och dess betydelse för en. Nu när USA börjar närma sig och jag vet att jag ska lämna mina vänner som jag tycker så mycket om får jag rysningar. Tänk att jag ska lämna min trygghet för något som kan gå hursomhelst?! Det som gör det enklare för mig är att jag vet att Anna och Lydia kommer göra samma sak som mig och när vi kommer tillbaka är vi tillsammans igen. Att jag har dom idag betyder så mycket för mig, jag vet inte hur jag skulle kunna klara av en dag i skolan utan dom och hur klarade jag mig innan? Ibland blir jag chockad över hur bra jag mår när jag umgås med dem, de är så goda männsikor! Jag har verkligen tur att jag fann dem och jag hoppas verkligen att vi inte förlorar kontakten efter gymnasiet! Mina älsklingar.


Mina hjärtan!


Down goes another one

Down goes another one - McFLY