vårruset

"åh nej" var det första jag sa när jag vaknade imorse. Mitt huvud kändes svullet och halsen gjorde ont och den här dagen hade jag verkligen sett fram emot!!! Vi skulle till Tom Tits med klassen, jag har aldrig varit där och jag har längtat så jag valde att låtsas om som att jag inte mådde dåligt. När jag hoppat på pendeln insåg jag att det aldrig skulle gå så jag gick av hållplatsen efter och åkte hem igen. När jag kom hem gick jag och la mig igen och sov i flera timmar tills det var dags att gå upp för att göra mig iordning för vårruset som jag verkligen inte ville missa.

Min plan var att gå de 5km men kunde jag låta bli att jogga? Nej. Jag var jätte irriterad på folk i min startgrupp som inte rörde sig framåt och jag fatsnade bakom folk hela tiden, men vad kan man förvänta sig när det är 17000 kvinnor som springer samtidigt? Jag sprang mycket långsammare än vanligt, vilket kanske var bra eftersom jag inte mår så bra och borde kanske inte ha sprungit alls. När jag var klar var jag långt ifrån svettig och hade förmodligen kunnat springa ett varv till, men det är för att jag är van vid att springa fortare. Nästa gång kommer jag starta i någon av de första grupperna och då ska jag vara frisk så att jag kan utmana mig själv lite. Jag vet att det inte var något tävlingsrace men jag kan inte låta bli att tävla när jag får chansen.


Kommentarer



* Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: